En flickas vardag i flyktingläger i Pakistan

Zaafira är 10 år gammal. Hon och hennes familj är bland de tusentals människor som tvingades fly från sina hem vid översvämningen och som nu söker skydd i ett flyktingläger i Thatta som stöds av Plan. Plan Asiens regionala kommunikationschef Dena Allen rapporterar.

“Jag vill inte vara här”, säger 10-åriga Zaafira* där hon står i ett dammigt och överbefolkat läger.

Hennes vänner har samlats runt henne, nyfikna och fnittrandes vill de få sig en titt på besökarna som har avbrutit det monotona livet i flyktinglägret. ”Jag vill åka hem och gå i skolan igen. Det är tråkigt och smutsigt här.”

Mat, vatten och skydd genom Plan

Plan stöder Zaafira och 190 familjer med mat, vatten, skydd och latriner i just detta läger. Vår personal och lokala volontärer bedriver också kampanjer och informationsmöten om hälsa och hygien för att förhindra sjukdomsutbrott i lägret.

I Thattadistriktet har nästan 1 300 kvadratkilometer land översvämmats de senaste dagarna. Över en halv miljon människor har tvingats fly. Plan stöder de 32 000 människor som är utspridda i områdets 7 läger, samt de människor som bor i provisoriska läger vid vägkanten eller ute på fälten.

Överbefolkade läger

I lägren bor familjerna tätt – sida vid sida. Träpålar och rep håller upp provisoriska bostäder. Överallt är det damm och rök från matlagningseldarna. 

Zaafira och hennes föräldrar, två yngre bröder och farmor har varit i lägret i fyra dagar. När de fick höra att översvämningar från floden Indus var på väg mot deras hem, packade de i all hast och sökte sig till högre belägna områden.

“Vi hade inte tillräckligt med pengar för att åka bil eller buss”, säger Zaafiras pappa Hanif*. ”Men vi hyrde en åsnekärra och tog med oss det vi kunde: lite sängkläder, mat och köksutrustning. Det tog oss fem timmar att komma hit, vi känner oss säkrare här.”

Rädsla och osäkerhet

Zaafiras mamma Janat* gungar sin yngsta son på höften. “Vi var väldigt rädda när vi var på väg hit. Vi såg att vattnet var överallt omkring oss. Barnen var märkbart oroliga”.

“Min största oro nu är barnen”, säger hon. ”Det är svårt att hålla dem rena och friska här. Här finns insekter och väldigt lite vatten.”

Väntar bara på att få åka hem

“Jag har lite kompisar här”, säger Zaafira. ”Vi leker runtom i lägret och hjälper våra föräldrar med olika sysslor. Min familj lyckades gudskelov ta med sig våra djur, så vi försöker att hitta mat till dem också. Men jag hade hellre varit hemma.”

Det är osäkert när Zaafira och hennes familj kommer att kunna återvända hem. Det kan ta veckor, och i vissa områden kanske månader, innan vattnet drar sig tillbaka.

“Jag tackar gud för att vi är i det här lägret”, säger Hanif. ”Om vi hade varit tvungna att klara oss där ute på vägarna eller på fälten, utan mat, vatten eller någonting, så vet jag inte hur vi skulle ha överlevt.”

Utöver insatserna i Thatta, arbetar Plan med katastrofinsatser i Khairpur och Ghotki i Sindhprovinsen, och i Layyah,  Muzaffargarh och Rajanpur i Punjabprovinsen.

*Personernas namn har ändrats

Gör något för de drabbade i Pakistan du också!

• Skänk pengar till tält, mat eller hygienartiklar genom vår Gåvoshop!
• Bli Katastroffadder och stöd långsiktigt
• Skänk 50 kr genom att sms:a PAKISTAN till 72 910

Glöm inte att titta på Dansfeber på lördag 4 september! Även i detta program går pengarna från röstningen till våra katastrofinsatser i Pakistan.